Ledaren

Jag har inte tid

Jag har inte tid. Jag tror att det måste vara svenskarnas vanligaste ursäkt när vi inte vill, orkar eller ”känner för” att göra något. Jag har inte tid. Vilket märkligt uttryck, för egentligen är det väl bara just inför tiden som vi alla verkligen är jämlika. Vi har fått tjugofyra timmar om dygnet, och alla almanackor innehåller lika många dagar om året. Det borde vara mer relevant att säga att man lägger sin tid på annat än det som efterfrågas, men det kanske är mer känsligt också.

Jag säger inte att jag har oceaner av tid, jag är också en av dem som säger att jag inte har tid. Men i själva verket handlar det ju om att jag har valt att prioritera annat. Ibland är det rätt att göra så, ibland inte. När det känns angeläget försöker jag frigöra tid, till det som pockar på, men det betyder alltid att något inte blir gjort eller får vänta. Ibland är det rätt, ibland inte. Det är svårt att prioritera, man ser inte hela bilden alla gånger.

Samtidigt som många upplever att de inte har tid, finns det andra som lägger många timmar på frivilligt arbete, oavlönat och obekvämt. Inte har de fått fler timmar per dygn än andra, men de prioriterar annorlunda. Utan dem skulle ungdomsidrotten få läggas ner, Stadsmissionens verksamhet krympa, Röda korsets intäkter minska väsentligt, och så De frivilligas insatser kan inte överdrivas, mycket skulle stanna utan dem och många medmänniskor skulle få det sämre.

Också i vår församling finns det många som generöst ger av sin tid på frivillig basis. Under de år jag varit i Brännkyrka församling har jag fått möta Fredsgruppens damer, Grottans grabbar, Diakoni- och besöksgruppernas trogna skara, den lilla guidegruppens eldsjälar och många, många fler. Jag vill ge min hyllning och mitt tack till alla er som gör så mycket gott.

Och till dig som tror att du har lite tid över vill jag säga: Du är välkommen till oss, vi behöver Dig. Ingen behöver ge mer än man orkar med eller har lust till, och det krävs inget man inte kan ge. Vi behöver bli fler som hjälps åt att servera kaffet när vi firat gudstjänst på något servicehus, fler som blir kyrkvärdar eller hjälper till med annat värd- och värdinneskap vid olika tillfällen. Kanske finns det pensionerade lärare i församlingen som skulle vilja hjälpa barn med läxläsningen i våra lokaler, eller ekonomer som kan ge några timmar till någon familj som har svårt att hantera sin egen ekonomi. Guidegruppen behöver växa liksom nomineringsgrupperna som finns representerade i kyrkorådet. Exemplen skulle kunna fylla hela sidan.

I annonser för lediga tjänster står sällan något om vilken lön som arbetet ger, men här är det lätt att berätta om det. Gemenskap med de andra som gör samma sak och med resten av församlingen är för många det viktigaste. Andra talar om möjligheten att växa och utvecklas och att få prova på nya saker. Ytterligare andra berättar om glädjen i att vara behövd och att ens gåvor tas i anspråk. För någon är den frivilliga insatsen ett sätt att slinka in och upptäcka Gud och kyrkan. Vilket skäl som väger tyngst spelar ingen roll. Du behövs, alla behövs.

 

Öppna mig för din kärlek,
världen behöver mig.
Världen behöver din kärlek,
strömmande genom mig.

Forma mig för ditt rike.
Uppväck mig, ge mig liv.
Tag mig nu in i din lydnad.
Herre, förvandla mig.

Nu till din tjänst, o, Herre,
ger jag min kropp och själ.
Låt mig ur döden få uppstå.
Kristus du livet är.

Omslut mig med din kärlek.
Världen behöver mig.
Världen behöver din kärlek,
strömmande genom mig.
Sv Ps 96

Eva Abragi