Ledaren

En gåva av oanade mått

Det var en högtidsstund när det blev dags att ta fram julkrubban dagen före julafton. Krubban var den som hade använts i min pappas barndomshem, med samma figurer i något slags skört gipsmaterial. De var lite mer slitna efter att många barnahänder hade hjälpt till och ställt i ordning, eller bara klappat på dem. Några djur hade blivit halta och en del färg hade släppt och ändå så var det högtidligt. Det var dagen före julafton, stallet på plats, djuren och alla figurerna på sina platser och – tomt i krubban, inget Jesusbarn lades dit förrän på julafton. Så hade han upplevt det och så gjorde vi när jag var barn. Traditionen fördes vidare mellan generationerna och jag upptäcker att jag gör likadant hemma i min familj.

Julkrubban är en gammal juldekoration, om man får kalla den så. Många vittnar om att den alltid har en och samma plats när den kommer fram. En del gör stora landskapsarrangemang och andra nöjer sig med några små, symboliska figurer, men det är viktigt att ta fram den hur det än görs.

Jag tror att julkrubban är en stark symbol för oss, inte bara ett prydnadsföremål. Den påminner oss om att julen har ett djupare innehåll än bara tomtar och julklappar i mängd. Julkrubban ställer frågor till oss om vad som verkligen är viktigt i livet och den hjälper oss att öppna oss för miraklet av ett barns födelse och en Guds födelse in i våra liv. Den säger också att det stora ibland sker i det lilla. Det som verkar enkelt och anspråkslöst rymmer i själva verket en gåva av oanade mått.

Krubbgestalterna i min julkrubba är hårda, robusta figurer i olivträ. Jag har själv burit hem dem från en resa i det heliga landet. Jag hoppas att de ska leva med många generationer och fortsätta att vara förknippade med högtid och tindrande barnaögon, men också tåla att bäras runt och klappas. När Gud kommer till oss är jag säker på att Han klarar vilken behandling vi än väljer att ge, ett öppet välkomnande eller ett mer försiktigt gläntande på dörren.

Jag önskar dig en god och välsignad jultid!

”Till hög, till låg, till rik, till arm
kom, helga julefrid.
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid.
Du ende som ej skiftar om
min Herre och min Konung, kom.
Till hög, till låg, till rik, till arm,
kom glad och hjärtevarm.”
Sv.Ps 645:3

Eva Abragi