Ledaren

Vad tror DU?

Plötsligt ställdes jag mot väggen. En församlingsbo ville veta vad kyrkoherden egentligen tror. Om jungfrufödelsen. Om undren som Bibeln berättar om. Frågan var givetvis föranledd av den debatt som under vårvintern förts i pressen kring dessa frågor.

Vad tror DU? Nu kunde jag inte gömma mig bakom en predikstol, inte luta mig mot någon kyrkans bekännelse eller annan auktoritet. Nu gällde det min egen tro. Och jag var tvungen att svara.

Vad tror jag? Frågan är inte så enkel som den först kan verka. Och inte svaret heller.

Å ena sidan har det för mig faktiskt aldrig varit ett problem att Jesus gick på vattnet eller att han fick fem bröd och två fiskar att räcka åt 5000 hungriga människor. För om Jesus är Gud, den Gud som har skapat världen och håller den i sin hand, och det tror jag, varför skulle han då inte kunna gå på vatten eller mätta en hel folkmassa med ett par fiskar och några bröd? Och om Gud blir människa i Jesus, vilket jag också tror, då är det för mig ett under så stort, att det knappast blir svårare att tro på för att Jesus påstås vara född av en jungfru.

Å andra sidan vet jag att Bibeln har kommit till under mycket lång tid, att den innehåller många olika typer av litteratur och att adressaterna och syftena är många. Jag inser också att Gud är större än våra ord. Språket begränsar och försnävar, gör Gud liten. Därför kan vi inte läsa Bibeln på samma sätt som vi läser en lärobok i biologi eller historia. Bibeln är, som jag ser det, mera en bilderbok. Vi kan inte tala om Gud utan att använda bilder. Och vad Bibeln innehåller är just bilder, många bilder, präglade av människors erfarenhet av Gud.

De bilderna kan vi tolka och förstå på många olika sätt, det har debatten visat. Men om jag med bestämdhet hävdar att mitt sätt att se och förstå är mera rätt än ditt, då kan det bli fel. I stället borde vi samtala med varandra, med öppenhet och respekt. Lika viktigt är att vi tillsammans försöker föra ett samtal med Bibelns författare och de första generationernas kristna, försöker förstå vad det var de ville säga, när de formulerade sina berättelser och bekännelser. Om de med jungfrufödelsen ville säga, att Jesus är Guds Son, att människan Jesus också är Gud, kan det då vara möjligt att bejaka vad jungfrufödelsen står för, utan att bejaka den i biologisk mening? Är det på samma sätt möjligt att bejaka vad underberättelserna vill lära oss utan att tro på dem i historisk mening?

Kanske. men för mig blir det svårt att bortse från det historiska, att det verkligen har hänt. Då hänger det liksom i luften. Tron behöver en förankring, i det konkreta. Som den tomma graven på påskdagsmorgonen. Och lärjungarnas möte med den uppståndne Jesus.

Så tror jag. Vad tror DU?

Torkil Nilson, kyrkoherde