Stjärnan ger bekräftelsen – vi är på rätt väg

”Jag vill veta vägen till herdarnas hus
Jag behöver att omges av en ledstjärnas ljus”
(”Sol, vind och vatten” av Ted och Kenneth Gärdestad)

 

Stjärnor har alltid varit viktiga för navigation såväl till sjöss som till lands. Inte minst för att navigera på ett inre plan. Jag tror att vi har ett stort behov av en bekräftelse på att vi går rätt väg. Stjärnan ger bekräftelsen – ja, det är rätt väg!

När Alexander den store föddes ska en stark ljuskonstellation ha setts. När Moses föddes sägs i judiska utläggningar att huset fylldes av ljus ”och hon såg att han var god som det står skrivet. Och Gud såg att ljuset var gott”.

Stjärnan symboliserar den väntade Messias i judisk tradition. I fjärde Mosebok 24:17 står ”Jag ser honom – men inte nu, jag skådar honom – men inte nära. En stjärna stiger fram ur Jakob, en spira höjs i Israel.”

Vädersolstavlan i Storkyrkan visar ett himlafenomen från den 20 april 1535. Bilden beställdes av den svenske reformatorn Olaus Petri. Striden om hur himlafenomenet skulle tolkas kom att nära nog kosta honom huvudet – ville han utmana kung Gustav Vasas makt när Storkyrkan på tavlan framställs som större än slottet? Skulle himlafenomenet ses som ett järtecken; ett förebud om Guds straff för kungens ogudaktiga utnyttjande av kyrkan under reformationen?

Och stjärnan över Betlehem som vi läser om i Matteusevangeliet då? Precis som striden om Vädersolstavlan så beskrivs kampen med Herodes om hur stjärnan skulle tolkas. Makten över tolkningen är ibland på liv och död. Genom att döda alla gossebarn skulle Herodes hindra tolkningen att Messias var född. Genom att inte berätta om Jesusbarnet för Herodes så följer stjärntydarna sin inre kompass.

Traditionen har sedan gett stjärntydarna namn och utseende. Hur många de var nämns inte i bibeltexten, men gåvorna var tre och därför blev det tre vise män: Baltasar – med mörk hy, Kaspar – en yngling, och Melkior – en gammal man med långt skägg. Dessa tre kom att representera de tre då kända världsdelarna Afrika, Europa och Asien. På så sätt representerade de hela mänskligheten med alla våra olikheter. De hade brutit upp från land och trygghet för att följa en stjärna. De gör det som deras inre kompass och deras tolkning av stjärnan säger dem.

Varje människa som följer sin egen inre övertygelse, kan på det sättet sägas vara en efterföljare till de tre vise männen. De följer en inre stjärna och tillfredsställelsen över att göra det som ger glädje. Den yttre bekräftelsen blir allas vår tacksamhet. Tack Gud för alla människor som tolkar sin inre stjärna till att stödja och hjälpa andra människor!

Jonas Gräslund