Juni 2009	Textstorlek: Liten Medium Stor
För att få vara med på riktigt – Jag har nog alltid velat vara döpt, ända sedan jag var liten, säger Anna Juvan. Nu 30 år gammal har hon äntligen tagit steget. – Mina föräldrar ville att jag skulle välja själv, och det var väl bra på sätt och vis. Mamma är ortodox och pappa katolik, de är från forna Jugoslavien. Anna berättar att hon kände sig utanför när ”alla andra” konfirmerades, men då var för blyg för att trots allt anmäla sig och låta döpa sig i det sammanhanget. Under tonåren borrade hon lite i olika religioner och beskriver någon sorts andligt sökande. Anna bor i Östberga med maken Jani och barnen Theo, fyra år, och Mia, drygt ett. Att döpa Theo och Mia var självklart för Anna och Jani. – Man vill ju välkomna barnen, fira att de har kommit. Och vi är gifta i kyrkan, vi firar jul och påsk, så det är klart att vi ville ha dop i kyrkan. Under dopsamtalet inför Mias dop nämnde Anna för prästen Ann-Christine att hon inte var döpt själv men önskade att hon var det. De kom gemensamt fram till att det var dags att göra något åt det. Mia döptes i oktober förra året, Anna själv i december. – Jag ville inte ha mitt eget dop i samband med hennes, hon skulle få ha sin dag. Anna är glad över sitt dop, att hela familjen ”är med” på riktigt. – Svenska kyrkan är min kyrka, säger hon. Jag tror på något och vill höra till! Kari Malmström	För att vi vill ge barnen allt gott För att kyrkan i sig är en trygghet För att Emmy ska höra till För att det kändes riktigt och fint "Jag visar upp för alla att det här är min väg" I dopet öppnar Gud sin kärleks famn Dopet ger möjlighet till ett sammanhang att växa vidare i Flera vägar till vuxendop Vi lever i en tid då andlighet är OK att prata om igen. Skådespelare och artister törs ”komma ut” som kristna, utan att bli stämplade som konstiga eller töntar. Det finns ett genuint sökande efter mening och tro. Kanske börjar vi fundera över vår egen tro när vi möter invandrade svenskar, som tar med sig sin tro hit till Sverige som något självklart. Vad tror då jag på? Vad står Svenska kyrkan för? Det kanske inte blev av att döpas eller konfirmeras som barn. Det finns många anledningar till det. Men tiden går och rätt som det är finns tankarna där: tror jag på en högre makt? Finns det en mening med mitt liv? Det är spännande att få prata om sitt sökande med andra vuxna! Det finns flera vägar att gå för dig som är intresserad: enskilda dopsamtal med en präst, eller en mindre grupp vuxna med inriktning dop eller konfirmation, som startar när det finns intresse. Och så finns ”På spaning efter andlighet”, en samtalsgrupp som träffas varannan vecka. Här möts människor som alla har ett gemensamt: de är sökare. En del tror på Gud, andra är tveksamma men nyfikna på det kristna budskapet. Vid varje terminsstart öppnas gruppen för nya medlemmar. Inga förkunskaper krävs, bara att du vill veta mer om kristen tro och är beredd på att möta andras funderingar och tankar. Samtalen leder fram till dop eller konfirmation för den som vill. Ann-Christine Janson ”På spaning...” träffas varannan måndag i Vårfrukyrkans lokaler. Höststart 14 september 2009. Läs också...

Juni 2009

För att få vara med på riktigt

– Jag har nog alltid velat vara döpt, ända sedan jag var liten, säger Anna Juvan.

Nu 30 år gammal har hon äntligen tagit steget.

– Mina föräldrar ville att jag skulle välja själv, och det var väl bra på sätt och vis. Mamma är ortodox och pappa katolik, de är från forna Jugoslavien.

Anna berättar att hon kände sig utanför när ”alla andra” konfirmerades, men då var för blyg för att trots allt anmäla sig och låta döpa sig i det sammanhanget. Under tonåren borrade hon lite i olika religioner och beskriver någon sorts andligt sökande.

Anna bor i Östberga med maken Jani och barnen Theo, fyra år, och Mia, drygt ett. Att döpa Theo och Mia var självklart för Anna och Jani.

– Man vill ju välkomna barnen, fira att de har kommit. Och vi är gifta i kyrkan, vi firar jul och påsk, så det är klart att vi ville ha dop i kyrkan.

Under dopsamtalet inför Mias dop nämnde Anna för prästen Ann-Christine att hon inte var döpt själv men önskade att hon var det. De kom gemensamt fram till att det var dags att göra något åt det.

Mia döptes i oktober förra året, Anna själv i december.

– Jag ville inte ha mitt eget dop i samband med hennes, hon skulle få ha sin dag.

Anna är glad över sitt dop, att hela familjen ”är med” på riktigt.

– Svenska kyrkan är min kyrka, säger hon. Jag tror på något och vill höra till!

Kari Malmström

För att vi vill ge barnen allt gott

För att kyrkan i sig är en trygghet

För att Emmy ska höra till

För att det kändes riktigt och fint

"Jag visar upp för alla att det här är min väg"

I dopet öppnar Gud sin kärleks famn

Dopet ger möjlighet till ett sammanhang att växa vidare i

Flera vägar till vuxendop

Vi lever i en tid då andlighet är OK att prata om igen. Skådespelare och artister törs ”komma ut” som kristna, utan att bli stämplade som konstiga eller töntar. Det finns ett genuint sökande efter mening och tro.
Kanske börjar vi fundera över vår egen tro när vi möter invandrade svenskar, som tar med sig sin tro hit till Sverige som något självklart. Vad tror då jag på? Vad står Svenska kyrkan för? Det kanske inte blev av att döpas eller konfirmeras som barn. Det finns många anledningar till det. Men tiden går och rätt som det är finns tankarna där: tror jag på en högre makt? Finns det en mening med mitt liv? Det är spännande att få prata om sitt sökande med andra vuxna!
Det finns flera vägar att gå för dig som är intresserad: enskilda dopsamtal med en präst, eller en mindre grupp vuxna med inriktning dop eller konfirmation, som startar när det finns intresse. Och så finns ”På spaning efter andlighet”, en samtalsgrupp som träffas varannan vecka. Här möts människor som alla har ett gemensamt: de är sökare. En del tror på Gud, andra är tveksamma men nyfikna på det kristna budskapet. Vid varje terminsstart öppnas gruppen för nya medlemmar. Inga förkunskaper krävs, bara att du vill veta mer om kristen tro och är beredd på att möta andras funderingar och tankar. Samtalen leder fram till dop eller konfirmation för den som vill.

Ann-Christine Janson

”På spaning...” träffas varannan måndag i Vårfrukyrkans lokaler. Höststart 14 september 2009.

Läs också...

Svenska kyrkan

Box 64
125 22 Älvsjö

info@brannkyrka.org
www.brannkyrka.org

För att få vara med på riktigt

Flera vägar till vuxendop

Kyrkorna