Orgelns historia

250 f Kr

Ktsebios uppfinner maskiner som använder lufttryck, bland andra orgeln. Han är kollega till Arkimedes, Euklides och Eratosthenes på Akademien och biblioteket i Alexandria. Han kallar sin uppfinning Organon hydraulikon (ung. ”Redskap som använder vatten och låter som blåsinstrumentet aulos”). Ordet hydraulik kommer från instrumentet.

90 f Kr

Antipatros från Eleuthernes vinner den första kända orgeltävlingen i Delfi. Vinsten belönades bland annat med fri tillgång till oraklet och skattebefrielse. Hur det lät när han spelade vet vi inte.

228 e Kr

Den äldsta bevarade orgeln byggs. Den hittades i nästan komplett skick vid utgrävningar av Aquinqum på 1930-talet, den romerska stad som idag heter Budapest. Den hade tretton toner och fyra stämmor. Det finns många skriftliga källor som beskriver hur vanlig och uppskattad orgeln var under antiken. Kejsar Nero till exempel skall ha varit en hängiven orgelspelare och det verkar som om orgeln ofta ackompanjerade gladiatorspel.

757 e Kr

Östromerske kejsaren Konstantin sänder en last med diplomatiska gåvor till den frankiske kungen Pippin, bland annat en orgel. Förmodligen var orgeln bortglömd i väst vid den har tiden.

1170

Leoninus, den förste organisten i Notre Dame de Paris, revolutionerar den västerländska musiken genom utvecklingen av flerstämmig sång, den så kallade Notre Dame-stilen. Den gotiska arkitekturen, polyfonin och orgeln sprider sig snabbt till andra katedraler och kloster runt om i Europa. Det sägs att det finns en obruten tradition av till namnet kända organister i Notre Dame från Leoninus till idag.

1380

Världens äldsta bevarade ”moderna” orgel, den så kallade Norrlanda-orgeln från Gotland, byggs detta år. Den är komplett med tangenter, vällbrädor och pedalklaviatur, endast pipor och bälgar saknas. Finns på Historiska museet i Stockholm.

1500-talet

Den italienska och holländska renässansen driver på utvecklingen till stora orglar, fast i olika riktning. Den italienska är enmanualig, fast stor, och når snabbt en fulländning som sedan inte förändras på flera hundra år. Den holländska utvecklas till flermanualig med stämmor som härmar orkesterinstrument.

1600-talet

Orgelns guldålder. I den germanska musikvärlden byggs stora orglar med praktfullt yttre. Orgelvirtuoser spelar för en hänförd publik som ofta består av borgare och handelsmän. Orgeln är ett självklart gudstjänstinstrument bland lutheraner som sjunger sina koraler till orgeln, men bland reformerta puritaner är den ett djävulens påfund. På vissa håll där den puritanska väckelsen drar fram förstör man alla orglar och kyrkutsmyckningar, bland annat i England. I Frankrike utvecklas orgeln till ett standardiserat instrument, där vissa klanger och stämmor alltid skulle användas på rätt ställe i mässan. Många ”självklara” stämmor i dagens orglar kommer från denna tid.

1700-talet

Uppgång och fall. Orgeln och kyrkomusiken utvecklas till att låna mer och mer från andra länders traditioner och andra musikgenrer, till exempel operan. Upplysnings-tiden flyttar fokus från kyrkan till det världsliga. Orgeln och dess musik stagnerar.
1800-talet Ny spelteknik och nya tekniska lösningar lägger grunden till den romantiska orgeln. Tidens viktigaste instrument är inte orgeln, som tidigare, utan symfoniorkestern. Särskilt i Frankrike går utvecklingen mot en symfonisk orkesterorgel där musiken böljar fram och tillbaks.

1900-talet

Intresset för den egna historien ökar. Både orgelbyggare och kompositörer söker sig till äldre tider, under namn som nysaklighet, neo-barock, orgelrörelse, men bara i den germanska världen, i den latinska håller man hårt på traditionerna.

2000-talet

Postmodernism, i betydelsen att alla orgeltyper och genrer får samsas bredvid varandra, utan att någon dominerar. Rekonstruktioner av gamla instrument för att det ska låta helt rätt. Orgelpark där olika kyrkor har instrument från olika epoker.

Robert Zelizi