foto: kari malmström

Glada syföreningsmedlemmar och deras alster vid julbasaren i Vårfrukyrkan.

Flitiga händer lindrar nöden hemmvid

Fruängens kyrkliga syförening är en frivilliggrupp som levt länge i församlingen. Gruppen har förmått förnya sig och utvecklas och rekryterar varje år några nya medlemmar. Men fler händer behövs!

Brännkyrkabladet träffar syföreningen på den årliga julbasaren i Vårfrukyrkan. Här säljer man allt det som sytts, stickats, virkats och broderats sedan förra gången. Det är en imponerande mängd alster. Hilda Kjellgren har stickat flera dussin par sockor och vantar, och Rut Rimaeus broderat ett 30-tal dukar, för att ta ett par exempel.

– Tja, du vet, vi har ju ett helt år på oss, säger Margret Alpmo. Jag tror nog många börjar direkt efter jul med att tillverka nya grejer!

Det som driver syföreningens medlemmar är förvisso de trivsamma träffarna och intresset för handarbete, men överst på listan står ändå viljan att göra en insats för andra. Intäkterna från basaren fördelas mellan olika svenska hjälporganisationer, noga utvalda för sina goda insatser.

Varför svenska hjälporganisationer?

– Nöd finns i Sverige också, det är viktigt att inte glömma bort det, säger Birgitta Scholander. Stadsmissionens bullkyrka har fått stöd från oss i många år, liksom Frälsningsarmén och ”Den öppna dörren”.

Årets basar inbringade drygt 24 000 kronor, som lagom till jul når fram till mottagarorganisationerna. Så hjälper syföreningens arbete hemlösa, sjuka och utsatta till en lite drägligare tillvaro.

Mellan 15 och 20 medlemmar kommer regelbundet till syföreningens träffar var fjortonde dag. När man ses är umgänget det viktiga, handarbetar gör den som känner för det. Många syr och stickar istället hemma och några gör sin insats för föreningen på andra sätt. Jobbet inför basaren inbegriper bland annat bakning till brödförsäljningen och fixande av lotterikorgar, så här finns uppgifter för alla. Och för flera!

Kari Malmström