Söndagsöppet för unga i Grottan

”Vad gör DU på söndagskvällarna? Antagligen ingenting alls!” – så står det på flygbladen om söndagscaféet i Grottan, Vårfrukyrkan. Det är Staffan Törnqvist och Johan Hörnell som står bakom både lapparna och caféet. I bortåt tio år har de varit ungdomsledare i församlingen.

Johan och Staffan var konfirmander 1998-99 men i olika grupper. Gemenskapen gjorde att de fastnade direkt. De fick en massa nya kompisar, trivdes i miljön. Ganska snabbt sökte de sig till uppgifter som ungdomsledare: sände närradio, jobbade på discokvällar, gick in i konfirmandgrupper och åkte på läger.

Varför fortsätter de? Ja, det är gemenskapen, och en stark önskan att göra något för andra ungdomar. De hittade själva sammanhang och gemenskap i kyrkan och vill visa på möjligheten för andra unga.

– De lägger ju ner ungdomsgårdar överallt. I synnerhet yngre ungdomar har inte särskilt många ställen att vara på, om de vill träffa varandra utanför hemmet, säger Staffan.

Det finns också en stor skillnad mellan kyrkans verksamheter och hur det är på gårdarna, påpekar killarna, som ju har erfarenhet av båda.

– Där är klimatet klart mycket hårdare. Här får alla vara sig själv, det är väldigt öppet, säger Johan. Därute är det en mycket tuffare stil.

Att göra något för andra

De jobbar gratis, får ingen ersättning utom kanske en biobiljett då och då. För att följa med som ledare på ett sommarläger behöver de ta av sin semester, för numera jobbar de – men det gör de gärna.

Killarna har handgripligen gjort det mesta av den senaste renoveringen i Grottan, lokalen under Vårfrukyrkan, där det nu är öppet ungdomscafé varje söndag mellan 16 och 21. Caféet är helt ideellt drivet. Förutom Staffan och Johan jobbar flera andra ungdomar med bland annat bakning och bemanning.

Söndagscafét är förverkligandet av en dröm killarna haft i flera år.

– Vi tror att ungdomar sällan har något för sig då, man vågar inte planera något när det är skola dagen därpå. Ändå kan man ju vilja komma iväg några timmar och snacka med kompisar, träffa nytt folk, fika och bara vara.

Ser de sig som en del av frivilligrörelsen i församlingen? Svaret dröjer lite, men båda menar att julfesten för alla frivilliga, som i år ordnas för tredje gången, har fått dem att se sig som en del av helheten. Där ser man tydligt kopplingen till de andra som jobbar ideellt – för att det är kul, för att vara en del av gemenskapen och för att göra något för andra.

Sedan ett knappt år är ungdomsverksamheten i Brännkyrka församling en del av Kyrkans unga. Här var Staffan och Johan pådrivande till att det blev av.

– Vi ser den här verksamheten som Kyrkans Ungas lokalavdelning här i Brännkyrka församling.

Utmaningen nu är att göra caféet känt. Killarna betonar att alla är välkomna. Man behöver inte vara aktiv i kyrkan alls, och inte behöver man vara konfirmerad heller.

– Vi vill erbjuda ett ställe att vara på, där man kan vara sig själv. Vår belöning är att andra är glada.

Kari Malmström