Oktober 2007	Textstorlek: Liten Medium Stor
Foto: håkan flank En stund att bli stilla och finna ro. I meditations-gudstjänsten får vi lyssna till vårt inre Kyrkan i dunkel. En rofylld stillhet. På kortrappan upp mot altaret står värmeljus i form av ett kors. Vi samlas till meditationsgudstjänst i Brännkyrka kyrka. Någon kommer från en hektisk dag med många kontakter, någon från en dag i ensamhet som kanske inte är självvald. Här i kyrkan möts vi för att dela en stund i frid och kravlöshet. Meditationsgudstjänsten firas varje torsdagskväll klockan halv sju. En ensam kyrkklocka ringer in gudstjänsten. Redan klockringningen är som en bön. Meditation är att lyssna inåt, att slappna av, lugna sig och stilla sinnet. Här finns rum för det, för begrundan, reflektion och frihet att släppa alla tankar för en stund och bara vara. Musik inramar stillheten Gudstjänsten har en tydlig form, en struktur som är sig lik från gång till gång. Stillheten inramas av gemensam sång och unisona böner. Ett enkelt blad med sånger och böner hjälper oss att följa med, men vars och ens närvaro är ändå helt hans eller hennes egen. Det går bra att sjunga med, eller att vara tyst och bara svepas iväg. Här finns inget tvång. Vi är alltid tillräckligt många som bär sången. Sångerna är rena och ”avskalade”, en mix av psalmer och Taizésånger, alltså sånger med ursprung i det franska klostret i Taizé. Prästen håller ingen predikan, mer en kort betraktelse. Sedan blir det tyst. Den tysta stunden är kanske inte så lång, men många av oss är ovana vid att bara stanna upp, öppna dörren till de egna tankarna och känslorna. En stressad, bekymrad och överlastad själ kan ha svårt att ”landa” i det meditativa lugnet. En annan välkomnar det med tacksamhet och känner omedelbar ro. En present Så bryts tystnaden av några stillsamma takter på pianot. De växer till en pianoimprovisation och strax sjunger vi igen, eller lyssnar. När den enda klockan ringer ut bryter vi långsamt upp. Utan yviga rörelser och skarpa ljud lämnar vi kyrkan. Flera längtar redan till nästa vecka. Att fira den här gudstjänsten är lite som att ge sig själv en present – en liten oas av tid bara för mig, och Gud – vad man nu än lägger i det begreppet. Kari Malmström	"Det är bara jag och Gud" Meditationsgudstjänsten är för mig annorlunda än andra gudstjänster. Jag känner att den här stunden är till för mig. Det säger Marianne Hugo Julin, som deltar i meditationsgudstjänsten så ofta hon kan och hinner. – Det är en gudstjänst där man vänder sig in mot sig själv och mot Gud – det är bara jag och Gud, på något sätt. Jag får bli stilla inför Gud. Hon uppskattar att så lite stör. Ljuskorset och krucifixet på altaret är de enda blickfången, man orienterar blicken automatiskt till altaret, om man nu väljer att titta istället för att sluta ögonen. Marianne uppskattar också musiken. – Vi sjunger allt ifrån texter ur Gamla Testamentet till moderna psalmer. Det är som att min vilja och min önskan finns i dessa texter och i musiken. Marianne har själv haft ett livslångt sökande och strävan efter att fördjupa sin Gudsrelation, berättar hon. Meditationsgudstjänsten ger henne en ny dimension. – Samtidigt tänker jag att den här gudstjänsten verkligen kan vara något för den som är ovan vid kyrkan. Det är bara att kom-ma hit och se: krångligare än så här behöver det inte vara! Kari Malmström

Oktober 2007

Foto: håkan flank

En stund att bli stilla och finna ro.

I meditations-gudstjänsten får vi lyssna till vårt inre

Kyrkan i dunkel. En rofylld stillhet. På kortrappan upp mot altaret står värmeljus i form av ett kors. Vi samlas till meditationsgudstjänst i Brännkyrka kyrka. Någon kommer från en hektisk dag med många kontakter, någon från en dag i ensamhet som kanske inte är självvald. Här i kyrkan möts vi för att dela en stund i frid och kravlöshet.

Meditationsgudstjänsten firas varje torsdagskväll klockan halv sju. En ensam kyrkklocka ringer in gudstjänsten. Redan klockringningen är som en bön.

Meditation är att lyssna inåt, att slappna av, lugna sig och stilla sinnet. Här finns rum för det, för begrundan, reflektion och frihet att släppa alla tankar för en stund och bara vara.

Musik inramar stillheten

Gudstjänsten har en tydlig form, en struktur som är sig lik från gång till gång. Stillheten inramas av gemensam sång och unisona böner.

Ett enkelt blad med sånger och böner hjälper oss att följa med, men vars och ens närvaro är ändå helt hans eller hennes egen. Det går bra att sjunga med, eller att vara tyst och bara svepas iväg. Här finns inget tvång. Vi är alltid tillräckligt många som bär sången.

Sångerna är rena och ”avskalade”, en mix av psalmer och Taizésånger, alltså sånger med ursprung i det franska klostret i Taizé. Prästen håller ingen predikan, mer en kort betraktelse. Sedan blir det tyst.

Den tysta stunden är kanske inte så lång, men många av oss är ovana vid att bara stanna upp, öppna dörren till de egna tankarna och känslorna. En stressad, bekymrad och överlastad själ kan ha svårt att ”landa” i det meditativa lugnet. En annan välkomnar det med tacksamhet och känner omedelbar ro.

En present

Så bryts tystnaden av några stillsamma takter på pianot. De växer till en pianoimprovisation och strax sjunger vi igen, eller lyssnar.
När den enda klockan ringer ut bryter vi långsamt upp. Utan yviga rörelser och skarpa ljud lämnar vi kyrkan. Flera längtar redan till nästa vecka.

Att fira den här gudstjänsten är lite som att ge sig själv en present – en liten oas av tid bara för mig, och Gud – vad man nu än lägger i det begreppet.

Kari Malmström

"Det är bara jag och Gud"

Meditationsgudstjänsten är för mig annorlunda än andra gudstjänster. Jag känner att den här stunden är till för mig.

Det säger Marianne Hugo Julin, som deltar i meditationsgudstjänsten så ofta hon kan och hinner.

– Det är en gudstjänst där man vänder sig in mot sig själv och mot Gud – det är bara jag och Gud, på något sätt. Jag får bli stilla inför Gud.

Hon uppskattar att så lite stör. Ljuskorset och krucifixet på altaret är de enda blickfången, man orienterar blicken automatiskt till altaret, om man nu väljer att titta istället för att sluta ögonen. Marianne uppskattar också musiken.

– Vi sjunger allt ifrån texter ur Gamla Testamentet till moderna psalmer. Det är som att min vilja och min önskan finns i dessa texter och i musiken.

Marianne har själv haft ett livslångt sökande och strävan efter att fördjupa sin Gudsrelation, berättar hon. Meditationsgudstjänsten ger henne en ny dimension.

– Samtidigt tänker jag att den här gudstjänsten verkligen kan vara något för den som är ovan vid kyrkan. Det är bara att kom-ma hit och se: krångligare än så här behöver det inte vara!

Kari Malmström

Svenska kyrkan

Box 64
125 22 Älvsjö

info@brannkyrka.org
www.brannkyrka.org

I meditations-gudstjänsten får vi lyssna till vårt inre

Musik inramar stillheten

En present

"Det är bara jag och Gud"

Kyrkorna