Foto: Håkan Flank

Motettkören övar en av körsatserna i Haydns ”Skapelsen” – musik fylld av glädje.

Sjung, av hjärtat sjung!

Ja, visst är känslorna med när man sjunger. Det räcker med att lyssna på en uppsjungningsövning i någon av församlingens körer för att förstå det. Alla, från de yngsta Fruänglarna på tre år, till de äldsta Veteranerna på över 80, förenas i en gemensam glädje i att sjunga tillsammans med andra – därför att det känns så bra.

Musik och sång är viktiga i kyrkan. Musiken har en central plats i gudstjänsten: vad vore en söndagsmässa utan psalmsång? Som uttrycksmedel för känsla och tanke fyller musiken en funktion som inget talat eller skrivet ord kan göra. Kyrklig musik är dessutom på ett eller annat sätt en del av de allra flesta svenskars musikaliska referensramar. ”Den blomstertid nu kommer”, som ju är en psalm, ingår i det svenska kulturarvet.

Positiv hälsoeffekt

Att man mår bra av att sjunga i kör kan åtskilliga körsångare vittna om. Kanske är det därför som körsång är en av Sveriges största folkrörelser. Vi är kända världen över för vår körtradition.
Och inom Svenska kyrkan blomstrar körlivet. I nästan alla församlingar finns minst en kör. Det finns över 6000 kyrkliga körer i Sverige, med tillsammans över 100 000 medlemmar.

Flera vetenskapliga studier visar att körsång faktiskt har en positiv effekt på hälsan. Att sjunga sätter fart på endorfinerna (kroppens eget ”lyckohormon”), både kropp och själ mår väl. Frågar man körsångare om vad som driver dem, så står det klart att den sociala gemenskapen i kören är viktig, liksom den egna musikaliska utvecklingen. Det varierar från sångare till sångare vilket som är viktigast – men båda är det.

Den som väl börjat sjunga i kör blir lätt fast för livet. De flesta körsångare prioriterar sin kör hårt. Annonseras föräldramöte eller jobbkonferens just en kväll då det är körövning kan en korist mycket väl konstatera att ”då kan inte jag, för det är kör”. I kören uppstår en laganda, det är lite som att spela fotboll – alla spelare behövs!

Och det gemensamma arbetet och engagemanget ger resultat. Att repetera in större kyrkomusikaliska verk som exempelvis Händels ”Messias” eller ”Johannespassionen” av Bach kräver hårt arbete och mycken övningstid. Det är sådant som Motettkören ägnar sig åt en hel del av året. Belöningen – för kören likaväl som för publiken – blir den enda konserten, målet man strävat mot i månader.

Plats för alla

Men det är viktigt att erbjuda körsammanhang på många nivåer. Här i församlingen är ambitionen att det ska finnas en ”körtrappa” med naturliga steg att gå vidare på, från småbarnskör och uppåt. Liksom naturliga gemenskaper att komma in i för vuxna körsångare eller sångarintresserade. Önskeläget är självfallet att alla som vill vara med och sjunga kan beredas plats. Det är ofta så som nya körer uppstår. Brännkyrkakören exempelvis, har bara funnits i knappt ett år.

– Det var så många som hörde av sig och ville sjunga, säger Birgitta Wensheim, som leder Motettkören och Veterankören – och nu Brännkyrkakören. Alltså fanns det utrymme för ytterligare en kör, på en lite enklare nivå än Motetterna men med unga röster. Det känns bra att kunna öka bredden på församlingens körliv på det här sättet. Och det är jätteroligt att bygga upp en ny kör!

För många av sångarna i Svenska kyrkan har kören varit vägen in i den kyrkliga gemenskapen. Kyrkomusiken engagerar alltså människor som annars kanske inte skulle ha hittat till kyrkan – och det gäller både dem som sjunger och dem som kommer för att lyssna. Sång har utan tvekan vingar!

Kari Malmström

Foto: Håkan Flank

Med koncenterad inlevelse repeterar Vårfrukören i Fruängen. Snart är det konsert!

Sjöänglarna i Brännkyrka kyrka sjunger med hela kroppen.