De fyllde kyrkan med egna ord
Vårfrukyrkan fylldes av nya ord och ny musik
på kvällen den 23 april. Poesi- och musikmässan som
avslutade församlingens skrivarkurs ”Resan” blev
en mosaik av röster, minnen, känslor och betraktelser.
Ord från "Resan"
Varför kom jag hit?
Hit
In i detta nu
kom jag på obanade stigar
I denna gemenskap finns jag
nu
med er andra
Jag frågar inte varför
Jag är bara – här
nu
i orden
musiken
samtalen
den ovana vilan
sammanhanget
tillhörigheten
Mer vet jag inte
det räcker
Lisbet Hemse
En egen trosbekännelse
Gud, min fader, far?
Min pappa, då? Min chef på något sätt.
Och Jesus är min lärare, min allre bäste bror.
Mitt ideal: En ödmjuk revolutionär
En nästan oförvitlig demokrat
Den kan man kalla en gudomlig mix.
Maria: Moder framför andra mödrar
Till henne bad jag väl om jag var katolik
och kysste hennes fot
så det gick hål uppå madonnetån.
Den helige Guds ande vill jag så gärna fyllas av
men känns det liksom dimma eller rök
som anden uti flaskan eller så
Ja, den är svårare att förstå sig på
Jag tror att man kan tala med vem man vill av dem
för dom är alltid hemma och alltid har dom tid
i duschen, tunnelbanan,
i kyrkan, i lokal
men nästan allra bästa stället är
under guds himlavalv...
Jag ber till Gud som haver
och jag ber hur som haver
men huvudsaken att jag ber.
Birgitta Fritz
Lovsång
Min kyrka är ny, som jag, vi är båda nya här
i Fruängen.
Behöver du mig, behöver jag dig?
Mest av allt tycker jag om skatbot mot himlen.
Jag tycker om grenarna.
Jag väntar på fåglarna. Jag väntar på
ungarna.
Jag tycker om de karga risiga grenarna.
Jag väntar på livet i boet...
Får jag komma till kyrkan, och sätta mig och titta
på ett skatbo?
Inga Berfors Bergström
I höstas gav de sig iväg på sin resa in i det ännu
oskrivna. Sju deltagare nappade på församlingens inbjudan
till ”Resan” – en skrivarkurs med andlighet, tro
och Gudsbegrepp som ram.
– Det finns så många som vill skriva, och utveckla
sitt skrivande. Att ordna en skrivarkurs i kyrkan var en lockande
tanke, säger prästen Ann-Christine Janson, som från
församlingens sida varit ansvarig för projektet. Anne Sörman,
författare och journalist, har stått för den professionella
handledningen.
Tanken att på något sätt använda ”Resans”
texter i en gudstjänst fanns med redan från början.
– Vi ville ge plats för människors egna ord i kyrkan,
låta gudstjänsten bli ”deras”, fortsätter
Ann-Christine. Dessutom skulle vi ju få en ny kyrka, Vårfrukyrkan.
Det kändes viktigt att skapa något i och för det nya
kyrkorummet. Något nytt!
Poesi- och musikmässan blev just det – något nytt.
Skrivarkursens deltagare läste själva sina texter, bland
andra ”Emmausvandringar”, ”Klagosånger”,
”Lovsånger” och ”En egen trosbekännelse”
Med allvar, glädje och frimodighet fyllde ”resenärerna”
kyrkan med egna ord – som också svarade mot något
inom oss alla. Några texter, tonsatta av musikern Eva Hansson,
tolkades med inlevelse av sångerskan Ulrika Zettersten. En dryg
timmes totalupplevelse – så kan denna annorlunda mässa
beskrivas.
Vad kommer att hända med texterna nu? Får vi höra
dem igen?
– Jag hoppas att de kan användas i flera av våra
gudstjänster framöver, åtminstone delar av materialet,
säger Ann-Christine Janson. Samtidigt är det här bara
en del av alla texter som producerades under kursen. På något
sätt ska vi se till att förvalta dem vidare.
Någon ny skrivarkurs med just det här upplägget
planerar församlingen inte, men Ann-Christine och Anne Sörman
diskuterar redan andra framtida projekt. Eventuellt kan en helg- eller
sommarkurs bli aktuell nästa år. ”Skrivarretreat”
kan också vara en idé.
Kari Malmström