Foto: erja lempinen

Medryckande stämning och otvungen gemenskap präglar Brännkyrka kafés välbesökta sammankomster.

Brännkyrka kafé — glädjekicken som förgyller dagen

Var fjärde torsdag är ett par av eftermiddagsturerna på buss 144 ovanligt välfyllda. Bussar i båda riktningarna släpper av en hop passagerare vid hållplatsen Brännkyrka kyrka. Flera färdtjänstbilar stannar utanför församlingshuset. Klockan är två och det är dags för Brännkyrka kafé.

Diakon Agneta Frisk möter i dörren till Salomosalen, hälsar välkommen, hjälper till i garderoben om det behövs, visar tillrätta vid kaffeborden. Husmor och hennes serveringspersonal har varit igång i flera timmar med dukningen. Dagens gäst eller gäster förbereder sig för sin programpunkt.

Brännkyrka kafé är en träff för daglediga, en otvungen gemenskap med plats för en pratstund över kaffet, möten med gamla bekanta eller knytande av nya kontakter. Därtill programpunkten, som är olika varje gång. Ofta är det sång och musik, ibland ett föredrag, ibland filmvisning eller bildspel.

Andakt och cafémusik

Varje kafé börjar med en kort andakt med någon av församlingens präster. Organist Birgitta Wensheim spelar ett par psalmer och alla sjunger. Ofta spelar Birgitta också lite ”cafémusik” under kaffestunden.

– Jag tror att andakten är uppskattad, säger Agneta Frisk. Vi är ju en kyrklig gemenskap, det är viktigt att verkligen visa det också.

– Det där lilla gudsordet behöver man så väl, säger Gunnel, en av deltagarna.

Hon har på senare år engagerat sig som frivillig i församlingen, och brukar bland annat hjälpa till praktiskt på kaféerna. 30 kronor kostar smörgås, kaffe och kaka, och det betalar man vid entrén.

– Det är bra att vi är så många som samlas och träffas, jag brukar gå varje gång, fortsätter Gunnel. Jag tar med mig några vänner, eller går ensam. Det är trivsamt att känna igen många ansikten, och samtidigt får man faktiskt också nya bekanta här.

Program med hög klass

Kaféerna brukar samla någonstans kring hundra deltagare i medeltal. När Lasse Lönndahl var gäst för ett par år sedan sprängdes alla ramar, över tvåhundra personer anmälde sig. Det blev trångt och krävde lite god vilja, men alla fick plats.

Agneta lägger mycket omsorg på att engagera medverkande till kaféerna.

– Det handlar inte i första hand om ”underhållning”, säger hon. Jag vill försöka ge deltagarna något, som kanske inte erbjuds överallt nuförtiden. Det vanliga nöjesutbudet är ju ganska ungdomsinriktat.

De flesta som kommer är äldre, och helt naturligt försöker Agneta hitta programpunkter som slår an en ton från förr. Det kan vara Ulla Billquist-sånger, folkvisor eller så kallade andliga sånger. De artister hon anlitar håller genomgående hög klass.

Makarna Rune och Ingrid missar sällan ett kafé.

– Det är en oas, säger Rune. I den här stressade världen måste det finnas oaser. Man känner att församlingen bryr sig om sina medlemmar, tar hand om oss på ett försynt sätt. Kaffestunden är uppiggande, och programmen är ofta väldigt bra.

Inga oskrivna regler

Vissa åker en bra bit för att ta sig hit. Margit har ett långt förflutet i församlingen men bor numera i stan. Hon kommer varje gång det är Brännkyrka kafé.

– Jag brukade gå på trivselträffarna, som fanns i församlingen förr. Mina föräldrar var aktiva i Älvsjö syförening, som brukade träffas i just den här salen och jag har deras grav här nedanför. Jag känner mig hemma här.

Sorlet stiger i Salomosalen. Stämningen är vänlig, här finns inga oskrivna regler om hur man ska vara. Det räcker med att vara sig själv. Egentligen skulle man nog kunna dricka kaffe och prata en stund till, men Agneta bryter vänligt in för att introducera gästen eller gästerna.

Oavsett vilket program som erbjuds så blir stämningen för det mesta uppsluppen. Många skratt blir det under programmets gång, ibland blir det allsång, ibland händer något annat. Vårens program hittar du här intill. Välkommen att vara med!

Kari Malmström