I rollspelet kan
ny insikt växa fram

 

En chans att hitta nycklarna till inre, dolda rum. Ett sätt att bearbeta och försonas med sådant som varit svårt. En väg att lära känna sig själv bättre och växa som människa. Psykodrama är en spännande möjlighet för den som vill och vågar. I höst startar en ny grupp i Fruängens kyrka.

– När vi föds är livsrummet oändligt, det finns bara möjligheter. Allteftersom vi växer upp snävas utrymmet in. När vi möter motgångar, känner oss osedda eller missförstådda, väljer vi lätt att ”stänga av” delar av oss själva som försvarsmekanism. Vissa av oss mår dåligt till slut, när allt för många inre rum är låsta, säger Jörgen Norrman, handledare i psykodrama. Tillsammans med prästen Stanley Rydell har han hand om församlingens psykodramagrupper.

Gestalta känslor

Det Jörgen beskriver är en tankemodell, ett sätt att förklara den känsla som alltför många nutidsmänniskor brottas med – känslan av att något skaver, känns frustrerande och otillfredsställande, något måste göras – men vad?

Så kände Linda Ljung, som varit med under två terminer i Fruängens kyrka. Hon såg församlingens annons i tidningen City, och blev nyfiken direkt.

– Jag visste inte riktigt vad psykodrama var, men förstod att det handlade om att omsätta känslor i handling och inte i prat. Det kändes som något för mig. Jag har alltid varit intresserad av personlig utveckling, att växa och komma vidare, så att prata om mina känslor har jag blivit bra på... att visa känslor är betydligt svårare.

Psykodrama är ett slags rollspel i grupp. Tillsammans med andra lockar man fram och iscensätter situationer i det förflutna, situationer som på ett eller annat sätt efterlämnat själsliga ärr. Man går in i sin roll så som man upplevde det då. Övriga i gruppen agerar ”hjälpjag”, spelar rollerna som behövs för att återskapa situationen. Hela tiden får aktörerna varsam handledning av Jörgen och Stanley.

Kräver mod

– Efteråt analyserar vi scenen. Vi berättar om våra intryck, återkopplar, känner igen oss i varandra, hjälps åt, säger Jörgen. Genom att ställa frågan ”hur skulle du göra istället?” hjälper vi den vars scen vi spelat upp att hitta alternativ, andra sätt att agera – andra sätt att förhålla sig till det som hänt en gång och inte kan göras ogjort.

– Man förändrar inte världen, men kanske världsbilden, säger Linda Ljung. Jag tror att kärnan till all beteendeförändring är att man förstår sina känslor, då kan man också försonas med sådant som varit svårt.

Psykodrama kräver öppenhet – och mod! Linda berättar hur hon gick till den första ”prova på”-träffen med fjärilar i magen. För henne var det rätt, men det passar inte alla. Det är också därför varje termin startar med en öppen träff, där man kan känna sig för.

– Psykodrama används inte här som psykoterapi, även om det kan ha en terapeutisk verkan, understryker Jörgen Norrman. Man kan se det som en arena där människor får möjlighet att ta hand om sig själva och stödja andra i en trygg gemenskap.

De som varit med hittills har bara positiva omdömen. I september är det dags för en ny ”prova på”-träff. Är du nyfiken – kom dit!

Kari Malmström