Foto: Håkan Flank

Kollektupptagning i Brännkyrka kyrka i högmässan på första advent. Den kollekten gick till Svenska kyrkans mission.

Kollekten – en viktig del i gudstjänsten

”Förra söndagens kollekt uppgick till trehundrafyrtiosex kronor och femtio öre. Dagens kollekt tillfaller …” Och genast blir det oroligt i bänkraderna. Damerna öppnar sina handväskor. Portmonnäer plockas fram. Männen söker i sina fickor efter något mynt av lämplig valör. Barnen tappar slantarna på golvet. Det klirrar och prasslar. Varför stör vi gudstjänsten med insamling av pengar?

Kollektupptagningen kan kanske uppfattas som ett främmande och störande moment. Men kollekten (av latinets colli’gere som betyder samla in) är faktiskt en viktig del i själva gudstjänsten. Och så har det varit ända sedan urkyrkans dagar.

Ett uttryck för tacksamhet

Genom att dela med oss av det vi själva fått ger vi uttryck för vår tacksamhet till Gud och visar vår solidaritet med våra medmänniskor, särskilt de som på olika sätt lider nöd.

Från början utgjordes gåvorna av bröd och vin för nattvardsfirandet som församlingen hade med sig hemifrån. Men så småningom ersattes naturaprodukterna av pengar. I Sverige föreskrev kyrkoordningen 1571 att någon skulle ”gå med hatten” och samla in församlingens offergåvor.

Kollekten är också ett sätt att ge uttryck för vår gemenskap och samhörighet i den världsvida kristna kyrkan. När Paulus under sina missionsresor besökte de församlingar han grundat, samlade han in pengar till den fattigare moderförsamlingen i Jerusalem. I sitt andra brev till församlingen i Korinth skriver han: ”Det är en fråga om jämvikt. Nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist.”

Därför får vi i nästan varje gudstjänst vi firar en vädjan om kollekt, en frivillig penninggåva till förmån för något kyrkligt eller välgörande ändamål.

Många olika mottagare

Vissa kollekter under året är fastställda av Svenska kyrkan på nationell nivå eller av stiftet, andra får den lokala församlingen besluta om. Rikskollekterna, som tas upp i landets samtliga kyrkor, brukar tillfalla något ändamål som angår hela vår kyrka, till exempel Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och Svenska kyrkan i utlandet. Dessa tre organisationer får en närmare presentation nedan. Stiftskollekterna tillfaller sådan verksamhet som är ett gemensamt intresse inom det egna stiftet, såsom Kyrkans familjerådgivning, Jourhavande medmänniska eller Kyrkans Unga i Stockholms stift.

Församlingens kyrkoråd beslutar varje år om de så kallade för-samlingskollekterna. Dessa kollekter kan tillfalla såväl det egna församlingsarbetet, till exempel barnverksamheten eller musikverksamheten, som ändamål utanför församlingen som man vill stödja. I Brännkyrka församling går församlingskollekterna ofta till den organisation som för tillfället har insamlingsperiod, Svenska kyrkans mission under advent och jul, Lutherhjälpen under fastan och Svenska kyrkan i utlandet under hösten. Andra mottagare är Individuell Människohjälp och Svenska Jerusalemsföreningen, två organisationer som bland annat bedriver skolor och sjukhus på Västbanken, Drottning Silvias hem för unga mödrar i Rio de Janeiro och församlingens egen fredsgrupp, som understödjer en omfattande hjälpverksamhet i Östeuropa, Asien och Afrika.

Guds välsignelse

Det vanligaste sättet att ta upp kollekten är med så kallad håvgång, kyrkvärdarna eller någon annan som fått uppgiften samlar in pengarna med håvar, ofta med långa skaft. Kollekten bärs sedan fram till altaret, där prästen läser en bön om Guds välsignelse över gåvan. Kollekten kan också tas upp vid utgången efter gudstjänstens slut. Detta förekommer till exempel vid musikgudstjänster och gudstjänster av meditativ karaktär, när kollektupptagning under själva gudstjänsten skulle kunna uppfattas som störande.

Mera ovanligt är numera så kallad offergång, när den gudstjänstfirande församlingen själva går fram till koret och lämnar sin gåva i en skål eller korg. Ordet offer kommer av det latinska verbet offere som betyder bära fram. Detta är också bakgrunden till benämningen av den psalm som sjungs när kollekten bärs fram till altaret, offertoriepsalmen. Under denna psalm kan även nattvardsgåvorna, bröd och vin, bäras fram.

Angelägna kollekter

Under förra året uppgick de sammanlagda kollekterna i Svenska kyrkans samtliga församlingar till 143 miljoner kro-nor. Hittills i år har Bränn-kyrkaborna givit drygt 97.000 kronor i kollekt. Men ännu finns möjlighet att förbättra resultatet. Angelägna kollekter under advent och jul är Frälsningsarméns arbete bland hemlösa i Stockholm och Den gode herdens skola i Betlehem.

”Kom ihåg”, skriver Paulus, ”den som sår snålt får en snål skörd, och den som sår rikligt får en riklig skörd. Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare”.

Torkil Nilson

 

Foto: Håkan Flank

Prästen läser en bön om Guds välsignelse över gåvan.