Foto: Kerstin Fries
I Lettland är ritblock och pennor till barnen
ingen självklarhet. Här en liten kille som fick sin dag
förgylld av Eila Lindholms gåvor från Sverige.
Grannland Lettland behöver vår hjälp
Behovet av humanitär hjälp är stort
i vårt grannland Lettland. Efter femtio års rysk ockupation
och tio år av frihet kämpar man fortfarande med stora sociala
problem. Fredsgruppen i Brännkyrka har genom kontakt med Centrumkyrkan
i Farsta blivit engagerad i deras verksamhet i landet. I våras
reste en grupp från Centrumkyrkan och Fredsgruppen till Riga
för att träffa de människor som är i akut behov
av hjälp. Här är Kerstin Fries rapport från resan.
En läsning som både skakar om och inbjuder till konkret
insats.
Kristi Himmelsfärdsdag åkte jag och Gudrun Bergman tillsammans
med Centrumkyrkans Eila Lindholm och hennes medhjälpare till
Riga, där medlemmar av baptistförsamlingen i Jelgava mötte.
Jelgava ligger 4,5 mil från Riga inåt landet. Baptistkyrkan
har med hjälp av pengar från Farsta totalrenoverats. En
bibelskola med fina lokaler har också byggts med mycken hand-
och liten maskinkraft.
Sextio barn kommer till kyrkan fem dagar i veckan för skollunch,
men 7000 barn i Jelgava skulle behöva äta lunch. Husmor
Galina Mosiskas man Elmars har renoverat köket med material bekostat
av Farsta. Galina skulle också behöva en diskmaskin, och
diskhanddukar har hon ont om.
Under ryssockupationen ödelades det mesta av Lettlands närings-
och samhällsliv. Fortfarande dras inte minst landsbygdens folk
med stora problem. Vi åkte genom ett område, som kunde
ha varit en välmående jordbruksbygd, men åkrarna
var inte odlade, på fälten betade några enstaka kor.
Redskap saknas, efter kolchosernas upphörande är äganderätten
till jorden oklar, den politiska situationen har kännetecknats
av turbulens och bräckliga koalitionsregeringar.
Flera av de familjer som får hjälp från
Centrumkyrkan och Fredsgruppen, hann vi med att hälsa på.
Bostäderna är trånga och nedslitna både i Jelgava
och på landsbygden. Somliga försöker förbättra,
andra gör inget åt förfallet.
Sanita Masano, en ung ensamstående mor med tre barn, måste
få sitt kök ombyggt. Centrumkyrkan och Fredsgruppen avsatte
1000 kronor vardera för detta och Elmars Mosiska gör ombyggnaden.
Eftersom vi flög till Riga, kunde vi inte ha så tung packning.
Vi hade med oss pengar, ritblock och färgpennor, mjuka djur,
hygienartiklar, godis och en del inte så skrymmande plagg. Men
jag önskar, att vi hade haft med oss mera. Sanitas lille son
strålade av lycka över sina färgpennor och började
genast rita.
många föräldrar klarar inte ansvaret for sina barn
utan låter i bästa fall barnhem ta hand om dem.
Ett hem för förståndshandikappade från hela
Lettland hade 150 omhändertagna barn och ungdomar. Där var
sörjt för undervisning och arbete i trädgård
och jordbruk, men även spel, lek- och idrottsredskap skulle behövas.
I Riga besökte vi Betainja, där internationella frälsningsarmén
bedriver olika slag av social verksamhet. Ett tjugotal gatubarn har
där sin bostad. Tre dagar i veckan bjuder Betainja 200 personer
på lunch. Tidigare var bostadslösa lunchgäster ibland
så smutsiga, lusiga och sjuka, att man inte kunde släppa
in dem i huset. De fick äta sin lunch ute. Med hjälp av
bidrag har man nu byggt ett annex med duschar och tvättmaskiner,
som även boende i omgivande slumområde får nyttja
mot en liten avgift.
Bland de yngre barnen på Betainja, som inte var i skolan, fanns
lille Edgar, sex år men liten som en fyraåring efter tre
alkoholförgiftningar som hans föräldrar utsatt honom
för. Jag hoppas att han blir frisk, men finansiering av behandling
är ej klar…
Ett annat av våra besök var hos en familj från Jelgavaförsamlingen
som bosatt sig i barnbyn Pakapieni. Villkoren för att få
flytta hit är att man är en komplett familj med både
far och mor och att man åtar sig sex barn utöver sina egna.
Det finns så mycket att hjälpa till med och att förbättra
men det måste finansieras. Centrumkyrkan gör en fantastisk
insats, och vi i Brännkyrka skulle genom Fredsgruppen kunna göra
mera.
Inte en krona av det du skänker till Fredsgruppen går
till omkostnader. Allt går till hjälp och verksamhet.
Den 11 juni lastades 250 lådor och 20 säckar med förnödenheter
för vidarebefordran till Jelgava. Insamling av kläder, skor,
leksaker med mera fortsätter.
Kerstin Fries